söndag 20 mars 2011

Jo jag finns faktiskt här bakom nånstans.....

Det är så mycket som händer runt omkring bara som man måste få smälta och en hel del jobb med Kristinas så jag får liksom inte riktigt lusten och orken över för den här bloggen.Ibland känns den helt meningslös och ibland är det bara skönt att skriva av sig och sen får folk tycka vad dom vill....

Lagar äntligen lite mat här och passade på att surfa runt lite och försökte läsa ikapp lite bloggar.
Hälsade på min söta granne och såg att jag hade fått en liten utmaning så jag kör den här då på en gång.

Jag ska berätta 8 saker om mig själv och sedan skicka vidare utmaningen till 8 andra bloggare :)

1. Har ångest varje dag över att jag är så tjock och arg över att jag har så ont i min rygg.

2. Känner mig väldigt obekväm ute bland folk eftersom jag inte är tillfreds med mig själv och tänker ofta att det enda folk ser är en ful tjockis ( jättelöjlig jag vet men det kan inte hjälpas )
 
3. Jag ÄLSKAR att pyssla och jag tycker det är jättekul att mina barn oxå tycker om det.

4. Jag älskar att mysa i soffan med barnen med tända ljus och bara vara.

5. Jag hatar att ha massa måsten och tider att passa, då blir jag bara stressad.
 
6. De som står mig nära vet att jag finns där i både vått och torrt för dom, ring mig mitt i natten och jag kommer på stört!Andra är jag väldigt sluten inför och folk tycker nog jag är ganska..knepig....

7. Jag skulle gärna vilja RESA mera om jag bara hade råd, det är så kul att se nya platser och nu när man är så gammal som jag så uppskattar jag det nog mer än förrut. ;o)
 
 8.Jag gillar att bli kliad i armvecket...fniss..

Kanske lite mer öppen än jag borde men efter allt som hänt den senaste tiden så skiter jag i det helt enkelt. :o)
Oj vilka ska jag skicka vidare detta till då....
 

Hoppas ni antar utmaningen.

Idag har vi varit i Skövde och hälsat på lilla farfar på sjukhuset, jag ringde runt och släpade med mig mina syskon och pappa oxå eftersom farfar har haft både en hjärtinfarkt och lunginflamation. Vi hoppas så klart att han blir bättre och får komma hem snart men vi får ändå ta en dag i taget, han är ju trots allt 91 år...
Nu ska jag äta lite mat äntligen.
Kram på er!

Inga kommentarer: